Gardagen bjod pa en stor overaskning. Jag vaknade nagra ganger pa natten av att nan i rummet snarkade, men inte alls lika illa som i Wellington. Nar jag sedan vaknade pa morgonen var rummet tomt, bortsett fran hogar av prylar som lag overallt. Ganska snart kom en amerikan instormandes och borjade prata med mig. Han pratade konstant, men var faktiskt riktigt trevlig. En typisk globethrotter! Jag bestamde mig dock for att ta en uppfriskande dusch och eftersom han skulle dra upp mot bergen sade vi adjo. Nar jag kom tillbaka hade han hunnit packa ut ungefar halften av sina grejer och satt och pratade med hostelpersonalen. Han lyckades dock masa sig ut mot receptionen, gatan och sin bil. Jag packade i lugnt tempo ihop mina grejer och lamnade rummet kanske en halvtimma senare, checkade ut och drog. Anda till andra sidan entredorrarna, dar amerikanen satt i solen. Vi fortsatte prata och sen fortsatte vi prata i 4-5 timmar till. Det visade sig att han satt och vantade pa sin dotter (som hade varit ute och festat dagen innan). De skulle ut och vandra tillsammans i bergen har borta. Han borjade beratta om sitt liv och det var riktigt haftigt att hora pa. Jag kan aldrig aterge den historien har, och tanker darfor bespara er det, men han hade massor att beratta! Bland annat att han var nagon typ av buddhist och hur han sag pa det mesta. Runt ett pa eftermiddagen kom hans dotter och de akte ivag efter en kopp kaffe.

Jag begav mig ner pa stan for att handla sovsack, liggunderlag, ta Hepatit B spruta och lite annat kraffs. Det gick bra och pa kvallen akte jag hem till James, en couchsurfare som vanligt nog garna tog emot hela mitt nuvarande gang. (Nastan 10 pers!) James var ocksa en trevlig prick. Vi satt och pratade pa kvallen i vantan pa resten av mitt nuvarande resesallskap som kom senare pa kvallen med flyget fran Wellington. Vi pratade ett tag och gick sedan till sangs, forvantansfulla infor morgondagen! (Gardagen alltsa)