SYDAMERIKA!

Jaha da var det dags igen. Efter ett till synes evigt hattande runt i Europa allt for lange bestamde jag mig for ett par manader sen att det var hog tid for en ny resa. Hade lange suktat efter Sydamerikas hemligheter och nu skulle det antligen bli av.

Avgorandet kom nar en gammal klasskompis, Rebecca, yttrade en egen sydamerikaresa pa Facebook. Nu fanns det inga anledningar att inte aka langre. Eller 2014 ars kommande topmodeller fran Jaguar som behovde testas kanske men jag tankte att nagon annan stackare skulle fa slita med det ett tag... :)

Resan bokad. Efter 28 dagar i strack och totalt och totalt cirka sex jobbveckor i Spanien for jag till UK och sedan mot Sverige i vanlig ordning. Efter en vecka hemma i nya lagenheten, uppackning av mitt hem de senaste aren, resvaskan, och ompackning till ryggsacken satte jag mig pa taget mot Arlanda. Byte i Madrid och sedan mot Lima, Peru. Jag landade pa morgonen och satte mig for att vanta pa Rebecca, Hom kom springandes 40 minuter innan avgang mot Cusco och efter totalt 34 timmars resande landade vi i Cusco och checkade in pa ett vandrarhem.

Cusco ar en riktigt mysig stad och tack vare att Rebecca talar finfin spanska har vi traffat riktigt haftiga manniskor har. Bland annat en historieprofessor som berattade om Incakulturen och Cuscos (eller qusqo som det tydligen egentligen heter) historia efter att ha salt oss lunch for 10 kr per person. Han var av den typen jag skulle vilja ha till forelasare. Han ogon lyste verkligen nar han berattade om Cuscos storhetstid och hur vackert det maste varit har innan spanjorerna kom hit, rev ner allt och byggde kyrkor med Incas stenar. Han talade med enorm inlevelse och passion och trots att jag snappade upp kanske vart tionde ord blev jag alldeles rord av hans lilla forelasning. Man kunde riktigt kanna hans sorg over vad spanjorerna astadkommit.

Det blev for resten en dag med de mest groteska kontraster. Strax innan vi traffade professorn hade vi blivit guidade runt en av alla kyrkor i staden av en indier som driver en volontarorganisation vi deltagit i dagen innan. Han visade oss Perus storsta nationalskatt - vilken bestod av over 1500 diamanter, varldens nast storsta parla i form av en sjojungfru och ett otal mindre parlor och andra adelstenar. Allt mycket vackert inprantat i en 1,5 meter hog "solstaty" bestaende av mer an 22 kilo rent guld!!! Lite annat an livrustkammaren....... Dessutom anvande man tydligen denna klenod vid cermonier fram till for20 ar sedan, innan man kom pa att den kanske var lite for vardefull for att slapas runt pa gator och torg. Hela kyrkan vaktas nu av en vakt....... Dar fanns dessutom en massa annat. Vaggmalningar, tavlor, klader med kilovis av spunnet rent guld som utsmyckning. Nastan allting hangandes framme sa man kunde kanna pa det. Helt klart en maktig upplevelse men vi kunde inte lata bli att kanna med den stackars professorn som innan berattat om hur spanjorerna valdtog, mordade och forslavade manniskorna samt stal alla stadens skatter nar de hittade hit. Cusco som redan nar spanjorerna kom var en storstad med 3-400 000 invanare. For att inte tala om all kunskap som gick forlorad i ett svep. Astronomi, medicin och sa vidare...

Hur som helst. Man kan inte alltid grava ner sig i historien. Volontarprogrammet var det. Vi hade sett en lapp i receptionen pa vandrarhemmet om att betala 200 kr till ett program dar man blev skjutsad ut till sma begsbyar langt ute pa landet och ge fattiga barn mat for dagen. Det blev en helt underbar dag tillsammans med 20 andra gringos. Mitt i ingenstanns lekte och skojade vi med en massa ungar som inte kunde varken ett ord spanska eller engelska. Dessutom fick vi se en hel del av bergen och landskapet runtomkring Cusco. Pa vagen tillbaka svangde vi av in till en liten by dar vi blev visade Incafolkets grymmaste sidor och vad som tydligen ar roten till en hel massa ailenhistorier. Forvridna manniskoskallar som faktiskt sag ut som aliens!!

Vi har aven hunnit med att smaka pa Perus choklad och dessutom fatt gora var egen pa en lokal chokladfabrik. Mycket trevligt. Jag blandade malda cocablad i en kaka som jag tankte ha som nodproviant de kommande dagarna... Hoppas det funkar!

Cusco ligger pa 3400 meters hojd och det marks. Bade i magen, i vilken metangasen expanderar okontrollerat, och i lungorna dar bristen pa syre gor sig pamind sa fort man kliver ur sangen. Vi far val se hur det gar att fylla ar pa 4200 och om jag firar vid fullt medvetande... :)

I morgon ska vi upp tidigt och paborja vandringen mot Macho Piccu. Om allt gar som planerat och vi inte regnar bort kommer vi dit 4 dagar senare och forundras an en gang over Incafolkets stordad. Nasta gang jag skriver ar jag troligen i La Paz i Bolivia, pa vag mot nya aventyr!

Skot om er dar hemma!
//momo