Galapagos

Pa vagen hem fran Chimborazo, vulkanen, visade det sig vid en poliskontroll att foretaget som agde bilen inte hade betalat nan skatt pa flera ar. Min guide, som korde, blev bade forvanad och ratt stalld. Det tog over en timma att fa ordning pa det hela. Det visade sig till slut att han som agde bilen kande en valdigt hogt uppsatt polis. Nar de till slut hade fatt tag pa honom var vi snart pa vag igen. Det skulle forvana mig mycket om skatten nu ar betald... Bensinen kostade for ovrigt ungefar US$1.5 per US Gallon, eller typ 2,50 SEK per liter. Och da ar Ecuador ett hogkostnadsland jamfort med bade Peru och Bolivia...

Om Galapagos.

Jag har egentligen varit med om lite val mycket for att kunna sammanfatta det hela i en bloggpost men hall tillgodo anda...

Och jo, om du har anlag for avundsjuka sa kanske du ska ta dig en funderare forst pa om du verkligen vill lasa det har inlagget. Jag tanker inte halla igen...

Jag tyckte forst det verkade lite dyrt med en sexdagars kryssning pa "lyxbat" och hela baletten men sahar i efterhand var det nastan vart det, inklusive generost dricksande. Jag tror att jag under dessa sex dagar har blivit mer och battre omhandertagen an nagonsin tidigare i mitt liv. Och da har jag inte alltid haft det tufft. Fran de att jag kom till flygplatsen bar jag inte min vaska mer an nan meter inne i hytten till dess att jag hamtade den igen pa bagagebandet. En mycket trevlig dam stog och vantade pa mig med boardingkortet i handen och det var bara att ga ombord pa planet. Jag har blivit serverad fantastisk mat tre ganger om dagen plus snacks. Frukostbuffé a'la hotell, tva till tre ratters lunch och fyraratters middag plus kaffe/te. Sex dagar i rad. Dessutom har min hytt blivit stadad tre ganger om dagen och varje kvall lag tacket snyggt uppvikt, mysbelysningen var pa och en liten chokladbit hade uppenbarat sig pa sangbordet. Snacka om valkommet avbrott efter att ha matt daligt uppe pa berg man inte kunnat andas pa dar man forsokt stoppa i sig ett russin i taget for att orka klanga sig vidare. Jag har dessutom inte behovt tanka pa nagonting forutom att lata mig bli vackt pa morgonen, bestamma vilka aktiviteter jag velat vara med pa (alla!) och infinna mig vid matbordet i ungefar ratt tid. Helt makalost. Det enda som kostat extra har varit alkohol och det jag kopt i butiken pa baten men inte ens det behovde jag tanka pa under sjalva resan. Det lades ihop i en totalnota och inte ens det blev sarskilt dyrt! Dessutom helt fullspackade dagar med allehanda aktiviteter och utflykter fran morgon till kvall.

Det enda stackars paret jag vagade fraga hur mycket de betalat for kalaset berattade att de pungat ut US$ 2600 VAR! Och da bodde de en vaning under mig, ovanpa motorerna. Fartygschefen, Ramiro, sa att alla som betalat under 2800 fatt en bra deal sahar i regnperioden (lagsasong). I hogsasong fick man rakna med US$ 3500 - 4000 och uppat beroende pa hytt, enligt honom. For detta kalas betalade jag ganska precis 10 000 SEK, inkluderat flyg till och fran Baltra, flygplatsen. Sjalva kryssningen gick loss pa US$990, eller dryga 6500 SEK. Jag tyckte det lat mycket forst men josses... Snacka om all inclusive med helpension... Till raga pa allt hade de flesta bokat uppemot ett halvar i forvag for att vara sakra pa att fa en plats pa fartyget. Jag bokade vid lunchtid dagen innan avgang... (Glomde jag namna att jag fick egen dubbelhytt ocksa?) Allt jag kan saga ar TACK Patrick pa Ecuadorguiden som hjalpte mig boka kryssningen!

Medelaldern var naturligtvis hog. Det var jag och tre britter under 30. De studerade tillsammans pa Cambridge och berattade till exempel historier om interaktioner de haft med Stephen Hawking, som rakar vara professor dar de laser. En av grabbarnas snalle far hade bjudit sin son och hans tva vanner pa resan. De var 20, jag ar 25 och fa andra var under 60.

Vi var totalt drygt 50 pers pa baten med kapacitet for 90. En hel hog kanadensare, en del amerikaner, ett gang britter, en del tyskar, jag och nagra spansktalande. Vi blev indelade i grupper om ca 13. Tyskar, Spansktalande, amerikanerna och vi andra. Min grupp var ett stortskont och ruggigt trevligt gang. Vi hade mycket kul tillsammans. Det marktes lixom inte att vi var pa en sa pass stor bat eftersom vi mest umgicks med var grupp. Vi hade ju dessutom mest gemensamt och det kandes som en helt naturlig indelning.

Forsta eftermiddagen gick vi i land pa en ratt liten o. Vi hade fatt syn pa sjolejon i drivor redan i hamnen nere vid flygplatsen. De lag namligen och solade pa bryggorna... On bjod i alla fall pa sjolejonungar som lekte med sina foraldrar, massa olika endemiska faglar, landlevande leguaner och havsleguaner. Dessutom en och annan fluga. De bildade ordentliga moln runt oss och jag trodde jag skulle krevera pa de 2,5 timmarna vi spenderade dar, svettiga i solen. Overallt pa oarna var for resten mycket kargare an jag hade tankt mig. Inte alls tropiskt, snarare halvoken men en hel del kaktusar och lovtrad. Det regnar tydligen bara tre manader om aret och vi kom mitt i regnperioden. Inte for att jag fick en endaste liten droppe pa mig men anda... Man maste ju ha tur nan gang i livet! :)

Jag vill minnas att det var dag tva vi landsteg i ett mangrovetrask och det var snudd pa att man fick sparka undan alla leguaner som lag och gassade i solen. I drivor lag de dar, pa varandra, under varandra och tusentals av dem! Totalt blasé dessutom. Nastan kaxiga lag de dar och lat sig valvilligt fotas av nargangna turister. De enda djur pa oarna som var en smula skygga var smafaglarna och krabborna. Allt som var storre brydde sig inte det minsta om var narvaro. Pa eftermiddagen har jag for mig det var dags for den forsta snorkelutflykten. En mer eller mindre lodrat klippa som gick ner emot 20 meters djup. Dar tog en brant sluttning vid som tydligen fortsatte sa nerat till over 3000 meter. Snacka om "Det Stora Bla". Dar var i alla fall fullt av lekglada sjolejon, havsskoldpaddor som kakade ostort, ett par stora rockor, pingviner - aven de pa lekhumor - och sjalvklart som alltid helt otroligt mycket olika fiskar, sjostjarnor och annat spannande. Dock inte sarskilt mycket korall. Tydligen pa grund av vulkanerna. Hajade aldrig riktigt varfor men det var genomgaende.

Och sadar fortsatte det de forsta dagarna. Vackning, frukost, aktivitet, dusch, lunch, aktivitet, mer aktivitet, dusch, happy hour i baren, middag och sangen. Sjolejonen ar for resten helt fantastiska i vattnet. De ar otroligt nyfikna och dessutom lekfulla. En gang kom en fram och borjade pussa min fena och mina ben. Den holl pa sa i sakert en kvart! Sa fort man dok ner nagra meter kom det aven fram fiskar, kanske fem centimeter langa, och borjade bitas pa benen. Undrade i flera dagar varfor det stack i benen sa fort jag kom ner mot botten innan jag insag vad det var. Ganska kaxiga sma djur i alla fall.

Pa lordagen var det dags for landstigning i Puerto Ayora pa huvudon. Jag hade bestamt mig for att sportdyka den dagen och hade raknat med att missa jatteskoldpaddorna dar helt och hallet. Vilken tur for mig da att det lag ett helt gang ute i det vilda dagen innan. Pa stigen vi gick pa! Sa dar missade jag ingenting alls och fick dessutom ANTLIGEN dyka med hammarhaj!! Viiiiiilka haftigt djur. Helt otroligt. Pa de tva dyken sag vi dessutom en del murenor, alar, fisk - stora och sma, skoldpaddor, sjolejon, sjostjarnor, revhajar i massor och allt annat man brukar se. Forsta dyket bjod pa nagot magiskt. Dar vi kom simmandes pa 15-20 meters djup blev vi i nan halvtimma adopterade och helt inneslutna av ett enormt fiskstim! Det blev helt morkt och fiskarna bildade bubblor runt oss alla fem dar vi simmade runt. Jag har da aldrig varit med om nat liknande. Det var omojligt att se sarskilt mycket. Sikten blev helt enkelt till vaggen av fisk nan meter runt en men det var otroigt haftigt att simma runt i! Vi kom dessutom tillbaka fran sportdykningen i tid for att jag skulle hinna smita in pa stallet dar de foder upp jatteskoldpaddor. Sa jag fick dessutom se dem inklusive de nyfodda sma och gamlingen, Lonesome George, som hade gomt sig for de andra pa morgonen. En till riktigt bra dag med andra ord.

MEN! Sista kvallen blev mest magisk av alla. Den borjade med hopp fran ganska stor farja, sa dar gick en annan gammal drom i uppfyllelse. Josses vad kul det var! :) En av britterna kunde inte lata bli utan hoppade fran "fel" stalle alldeles for hogt uppifran. Detta irriterade fartygschefen Ramiro som forsta dagen hade lovat en avhyvling och middag med alla som inte uppforde sig ordentligt. Sagt och gjort. Jag hade atit med britterna alla andra maltider och sag ingen anledning att gora ett undantag. Det visade sig bli en fantastiskt trevlig middag med massor av historier fran en akta infodd Galapagosian. Han hade otroligt mycket att beratta och glomde bort avhyvlingen. I ovrigt en sedvanlig middag med britterna och gott vin. (Man pluggar inte pa Cambridge om man inte kan sin beskarda del om vin. Speciellt inte som fodd fransman...) Efter middagen hade baten en "liten overaskning". Det visade sig att kapten, som framstatt som en typisk bister, stel kaptensfigur, var en mycket duktig trubadur som dessutom bade talade och sjong utmarkt englska. Han satte sig ner med en gitarr och borjade sjunga for oss. Han var dessutom riktigt duktig och gjorde ett bejublat framtradande med extranummer och hela baletten! Helt otroligt!! Var annars hittar man en sjungande kapten?!? Efter detta pratade vi vidare med Ramiro och innan laggdags gick jag utomhus for att upptacka 10-15 stora revhajar, lika manga sjolejon och en grupp om ungefar lika manga gula rockor jagandes en massa flygfisk som flog runt i ljuset fran baten. Da och da simmade aven havsskoldpaddor forbi. DET var en riktig riktig hojdare och en heeeeeeelt magisk avslutning pa en magisk tur pa ett magiskt stalle! Jag blev kvar dar sakert en timma innan jag gick och lade mig.

Och till detta kommer val allt jag redan har glomt bort... Sorgligt men sant. Men sa far det bli for nu orkar jag inte skriva mer! I morgon bar det forhoppningsvis av mot Baños och en tvattakta levande vulkan. Vi far se hur det blir med det men man kan ju hoppas...