Vaknade den 9e Januari 2009 och kande mig sadar. Inte kul att sova dubbelvikt igen. Lyckades i alla fall kora ner till Nelson for att aterlamna bilen. Sag pa trippmataren att jag hade kort 45 mil! Inte illa...
Mitt mal for dagen var att lifta mig till paret som Or hade gett mig nummer till. Jag hade lyckats ta kontakt med dem dagen innan och bestamt att vi skulle ses idag. Var inga problem att ta sig dit. Akte fran Motueka med tva jattetrevliga tyskar och en brasilianare som knappt pratade engelska. De skulle tydligen spendera 20 dagar tillsammans i en liten bil.
De korde mig anda till vags ande och dar var ju faktiskt en pinne med adressen pa och en stig langs en farhage. Jag testade stigen. Efter ett par hundra meter ytterligare motte mig en liten back, ett par sma plantage och enorma mangder olika frukttrad, buskage, odlingsland, en studsmatta och ett valdigt speciellt hus en bit bort. Jag vandrade forsoktigt fram mot huset. Utanfor satt en tjej i min alder och sorterade hasselnotter. Alla dorrar stog vidoppna och inifran huset kom en karl ut som latt hade kunnat vara Jesus pa aldre dar. Stort skagg, langt otvattat (men inte smutsigt) har, smal och med kloka drag over hela sig. Dock med isande bla ogon och en mycket intensiv blick. Brevid honom en kvinna, aven hon med liknande drag fast utan skagg och isande bla ogon. Dock ett fantastiskt leende pa lapparna. Jag forstog med ens att jag hade kommit helt ratt.
Jag kilade tillbaka till tyskarna och bilen for att hamta mina grejer och saga adjo. En av tyskarna hade blivit av med all sin packning och holl pa for fullt med att kopa nytt, sa jag beslutade att ge upp min fina roda mysiga troja till hennes stora gladje (forlat Magnus). De skulle aka soderut och nu kommer hon i alla fall inte frysa! :)
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
En sådan gentleman du kan vara då! =D Men det var riktigt fint gjort tycker jag.
ReplyDeleteOch nu är jag jättenyfiken på att höra mer om de här människorna. Du inser att efter beskrivningen nu så ser jag det här huset och allting framför min som John Steinbeck-romanen "East of Eden". Det säger väl inte dig så mycket men den där mannen får mig att tänka på fadern i familjen där på äldre dar.