Jag vaknade mycket piggare pa nyarsafton, men inte helt OK. Undrar fortfarande vad det var som hande. Te Anau ar en valdigt trakig stad/by, men vi bestamde oss for att kolla pa en film om Fjordlands. Fantastisk film och en liten trost for den borttappade gardagen. Fjordlands ar helt otroligt. Tanken var att vi skulle gort en tvadagars tramp (vandring) men vadret tillat tyvarr inte detta, vilket kandes ratt trakigt. Dagen fortlop och vi bestamde oss for att bada i regnet. Tyvarr vad badhuset stangt, men vad gor det nar det finns en sjo? Jag bestamde mig dock for att inte hoppa i eftersom jag borjade hosta pa eftermiddagen. Tror det var klokt. Torrhostade natt hemskt ratt lange efter det. De andra grabbarna och Michelle hoppade i alla fall i och ur igen. Det var tydligen kallt...
Efter detta bestamde vi oss for att kora ner till Manapouri, vilket skulle vara ett aldeles fantastiskt stalle. Vi tryckte in oss i bilarna och var snart pa vag igen. Vi anlande och holl pa att kora forbi byn. Den var ganska liten.
Tanken var att vi skulle firat nyar i vildmarken, langt fran allt vad folk heter, men eftersom det inte blev nagon tramp bestamde vi oss alltsa for att campa i vildmarken valdigt nara Manapouri istallet. Det visade sig svart att hitta campplats och vi hamnade pa ett helgrymt hippiestalle istallet! Tyvarr madde jag inte sarskillt bra, sa jag la mig bak i vanen och njot av att det antligen var morkt ute igen. Vart att notera ar att stallet hade DUSCH. Underbara foreteelse. Jag tog en ganska lang varm dusch och blev kvitt evigt hostande for en stund. Middag lagades i gemensamma utrymmen och jag var snart tillbaka i vanen.
Runt halv 12 slapades jag ut for att fira in det nya aret. De andra (Michelle) hade hittat tva dyngraka ryssar som hade en jattelada med smallare som de hade fatt tag pa pa natt satt. Man far namligen inte salja smallare pa NZ, sa alla blev forvanade. Vi hade i alla fall kul med dessa och jag intog ungefar tva droppar champange, varpa jag drog mig mot vanen igen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Och någonstans där måste du ha offrat ganska mycket av den befintliga energin på att sms:a Sverige. Jag tyckte så synd om dig! Sjuk på självaste nyårsafton...
ReplyDelete